Från att ha varit en ganska ljum och obetydlig del av bostadsmarknaden, har ägarlägenheter som boendeform gått till, om än inte hett, så i alla fall någorlunda varmt.

I Sverige infördes bostadsformen ägarlägenheter 2009. Då uppskattades det att det skulle byggas 5 000 ägarlägenheter om året. Men så blev det inte. Nu – elva år efter införandet – finns det endast 1 300 ägarlägenheter i Sverige. Ljummet var ordet.

Men nu har det börjat röra på sig. I Stockholm tiodubblades antalet ägarlägenheter från 2019 till 2020. Från 100 till 1 000. Inte så många i antal, men dock en stark ökning.

Även i Sollentuna byggs det ägarlägenheter. I detta nu bygger JM 51 ägarlägenheter i Silverdal vilka ska vara inflyttningsklara hösten 2022 enligt plan.

Fördelar enligt förespråkarna

Bättre riskspridning.

Lättare och friare att hyra ut (bruksvärdesprincipen gäller inte).

En bra sparform.

Ökad mångfald och valfrihet i boendet.

Ökad nybyggnadsproduktion.

Nackdelar enligt kritikerna

Fortsatt inriktning på bostäder som spekulationsobjekt.

Ökad andrahandsuthyrning med dåliga villkor för hyresgäster.

Hyresgästernas rättigheter urholkas, bland annat svagare besittningsrätt.

Marknadshyror.